1980 talet

 1980?  flyg arkeologen Esse Eriksson med Gad Rausing och Ole Crumelin ser spärren från luften

handskriftarkivet lund

Svegs fortsättning av flygarkeologi 1991

1980 1 ALE Bengt Jakobsson Glimtar ur Landskrona medeltid

1980  2 Ale,   Lars Larsson stenåldersboplatser på Öresunds botten,    
Skrapning med båt och dykning  Pilhaken landskrona,  flintafynd

1980 Ale -3 Lars Ersgård  Falasterbohalvön - 
en undersökning av medeltida agrar bebyggelse i sydvästra Skåne

1980 Malmö museum  Utställningsproduktion  Visual Tape AB
vi hade länge jobbat med Malmö museers utställningar, gjort audiovisuella lösningar med ljud effekter, bilder och filmer. Det handlade om fåglar,

1980 tekniska museet
Blériot

På Tekniska museet jobbade vi med lösningar som diabildsprojektion  genom vinrutor på flygplan, video om hur man flygger Viggen, Gamla Bulltofta flyplats Radartorn med teknik där vi lade ut ljud i hörlurar och utrustning. När man skulle fira den 70 årsdagen  för den första flygningen mellan Köpenhamn och Malmö  med en Blériot. Blev vi involverade.  Man hade kontakt med en fransk Trafikflygare som också ägde en Blériot.  Men man hade tappa kontakten med honom. Den franska  Filmaren Harry som jobbade med mig fick uppdraget av Pinge Lindkvist som var chef för tekniksa museet och flygutställningarna.. Han ringde runt till det franska flygbolaget och fick till slut tips om var han befann sig i frankriket. Han ringde då upp pilotrummet där man trodde han var , missade honom med 5 minuter och sedan gick jakten vidare till nästa flygplats. Där hade vi tur och fick kontakt och svar att han skulle komma. Det blev en spännande tur över sundet med landning på Limhamnsfältet inför jublande folk.  Vi gjord också ljud film och bildspel film om Bulltofta tornet, Draken med mera.

1980  sjöfartsmuseet Malmö
Året var 1980.På sjöfartsavdelningen jobbade vi med ljus i fyren Färjan Malmö hus MM.  knappar som lyste på stora tavlor och visade sjöfart, måsskrik i lokalerna för att skapa atmosfär.

Det var här som jag jobbade till samman med Catta och hennes museikollegor. Så en dag fick vi höra om vikingaskeppsfynden och fick då i uppdrag av Tekniska museichefen Per Ragnasson att dokumentera den maritima utgrävningen.

Den marinareologiska undersökningen expedition var delad på en land expedition som undersökte landet runt vikingen samt ett team som var förlagda på flotten i inloppet till foteviken. Spärren som hade ett smalt inlopp ingick i dokumnetationen  liksom skeppsfyndet sedermera skulle få namnet foteviken 1.  De va på filmtiden med 16 mm film och Nagra bandspelare för upptagning av synk ljud. det var inte som idag att man bara filmade på i timmavis utan film var dyrt och därför fick man planera noga med få omtagningar. För att göra de fantastiska undervattensbilderna hade jag fått hyra in ett undervattenshus till kameran. En rulle på 6 minuter var vad det fans råd till. Själv dyker jag ju inte så det var att instruera Catta om att skapa mjukt glida över det nu exponerade vraket på endast 4 meters djup och på så sätt dokumentera det på film.  Resultatet blev lyckat kunde vi flera veckor senare konstatera när vi fått framkallat och filmen och fått den i retur från labbet i stockholm.

här är vi på återbesök 2024

Sven Rosborn  Catarina Ingelman sundberg jag 

1981  vikingaskepp en foteviken hittas
Sex stycken sänkta vikingaskepp mer eller mindre söndervitrade och dolda i bland spärrens stenar samt spetsade på pålar om stod upp i spärren i blev resultatet av dessa veckor marinarkeologiska  undersökningsdagar De ömtåliga skeppsdelarna bärgades och hamnade i sjöfartsmuseet kar för konservering ded PEG Polyeternolglykol

Där fick de ligga i 20 år trots  Pu kämpande om att få medel till att lyfta ut den ur badet och göra den kar för utställning. PU gick i pension utan att någon intresserade sig för detta unika fynd. När man så anställde  Jan Öjeberg ett antal år senare så kunde vi ta över delar av skeppet som i dag finns utställd på Fotevikens då man ville bli av med karen som innehöll spännande marinarkeologiskt material bland annat trä och hampa som vi med återkomman leverera från våra expediioner runt falsterbohalvön  och skåne.

Den 28 minuter långa filmen finns också där att skådad, men dessförinnan hade den visats på Sjöfartsmuseet i Malmö och på  svensk och Dansk 1981  vikingaskepp hittas i foteviken

1982  grävning  foteviksskeppen 

Utgrävning foteviken
Det var nu ett år efter fyndet sommaren 1981 som Sjöfartsmuseet i Malmö med nuvarande deckarförfattaren Catarina Ingelman Sundberg, Konservator PU Hörberg, marinarkeologen Per Söderhjelm samt dykare från lokala dykklubbar tillsammans med samt experten från Danmark med Ole i spetsen var alla på plats i Foteviken igen.

den 19 maj 1982 Vårt uppdrag var att dokumentera det unika fyndet på film.
Jag tog mig upp på tredje våningen till min stora hörnlägenhet överblickande sallerupsvägen. jag gick direkt  till skåpet där jag förvarade  gammal goda bra och ha grejor. Jag hittade vad jag sökte, min gamla orienterings kompass från scouterna

Visual Tape och Foteviken
Åter på Norra Grängesbergsgatan och Mitt filmbolags Visual Tape Abs lokaler med där vi disponerade 500 kvm på översta våningen.

Vi dvs Fotografen Henri le Pluare, filmaren och klipparen och i detta projekt skulle bli  reporter i detta läge Bosse Kindberg, och ljudteknikern  Björn Linders  samlar på oss utrustningen och beger oss till limhamns båtklubb där vi hyrt en liten båt med 8 hästars utombordare. Om vi hade flytvästar kommer jag inte ihåg.Väl ombord tar jag kommandot och styr oss ut ur hamnen. tycker själv att jag har en god sjövana      från alla somrarna i de norska fjordarna och vanan med båt i dessa. vatten.Vi följer kusten söderut.  en lätt dis råder så även om jag har kompass så vill jag inte förlora kontakten med land

Trots den i mina ögon goda sjövanan och gjort militärtjänsten i Marinen på fastland så hade jag kanske inte tänkt igenom situationen helt dvs bedöma avståendet från hamn till dagens mål. Men efter mer än två timmar i den lilla båten såg vi äntligen vårt mål. Flotten som låg där i inloppet till foteviken.När vi väl kom fram och la till konstaterade vi att det var full aktivitet ombord. pumpen till ejektorn gick för fullt och sportdykaren Store Lasse larson stod vid sållet stod  och höll kontroll över eventuella föremål. Konservator PU Hörberg från Malmö museum var i fullfärd med att hissa ombord en 6 meter bår med en av bordplankorna från fyndet. Konsistensen av denna var som en våt knäckebrödsmacka Upp ur vattnet steg den numera berömda författaren Catharina Ingelman sundström som var ansvarig marinarkeolog från den svenska sida.Ute i vattnet plaskade Per Söderhjelm.  I ett hörn hörde vi danska talas. Det var ingen mindre än  den danske marinarkeologens gurun Ole Crumelin Pedersen . Han som hade grävt ut de fem vikingaskeppen i Roskildefjorden, Byggt det fantastiska Vikingaskeppshallen och skapat den marinarkeologiska forskningssätet i Danmark.  De var Ole med sitt folk som redan året innan hade gjort fynden av spärr och vikingaskeppsrester i fotevikens inlopp 1981.Med skeppet lille Dan hade man gjort ett svep längs den skånska kusten och på sista dagen vill man dyka på spärren som delvis stängde av utloppet av ur foteviken.

Att man valt platsen var pga av  flyg arkeologens Esse Eriksson hade visat foto av den mörka randen som utgjorde bilden av spärren för Tetrapacks ägaren och tillika arkeologen Gad Rausing. Han hade sedan initierat en flygning över spärren med sig själv , Esse och Ole Crumelin
Det var därför helt naturligt att det danska dykhållet med Ole i spetsen därför började dykdag vid denna spärr. Efter en dykdags fulländlig och nästan avslutats kommer en av dykarna upp med ett knä, dvs biten som fäster spantet med betabalken. Ole kunde med säker min konstatera likheten med fynden i Roskildefjärden och därmed konstatera att de rörde sig om ett vikingaskepp. på samma vis som i skulder lev sänkt och utgjorde en del av spärren. Så om det låg ett så kanske det låg fler. Vi talar alltså om att kanske precis som i Roskildefjorden finna en spärr med sänkta vikingaskepp.  Hörde de till samma tidsperiod. Va det ett verk av Harald blåtand.
Vi hade ju ingen båt, och vi kunde inte följa de långa dagarna som det marinarkeologisk teamet hade. De utgick dessutom från Höllviken där de var inkvarterade på FBU gården och fick hjälp av marinens bevakningsbåtar  att ta sig ut till flotten. Genom vårt nätverk fick vi lånat en stor motorkrysare med en mycket stor och törstig bensin inombordare som vi manövrerade väl till havs Priset blev högt med bensinkostnad på 100tals kronor med den tidens priser.

1983 sökande efter viking 

Slaget vid foteviken och söka vikingarna i norden
Detta olösta mysterium – med var exakt slaget stod skulle bli en av de tankar som  låg i mitt bakhuvud hela tiden . Var kan detta slag stått på hammarsnäs och  vid foteviken?

Sedan var det Boken som Ole Crumeling gav mig   ”Vikingaskepp vid roskilderfjorden” med inskriptionen   ”lycka till med ditt projekt” ??

5 skepp boken 

 Birger Enoksson
En annan också mycket viktig komponent  som också var intresserad av detta var min Svåger Birger Enoksson. Adjunt och lärare ibland annat historia . Han som under hela sin långa karriär på samma skola daglingen cyklade eller sprang till skolan från Oxie till Svedala fram till sin pension.  Han blev också min källa till namn och årtal i våra diskussioner som blev allt djupare om vikinga och medeltiden. Birger hade en annan förmåga som givetvis passade som han och handske  i vårt 30 åriga samarbete. Han kunde skriva texter för film som var helt suveräna.

1984 - 1986Resor i vikingarnas spår - med husvagn
Som sagt vi började utforska landskapet kring foteviken, detta spred sig till Skåne Sverige och  Danmark.  Våra sommar resor med familjerna blev allt längre och intensivare, De hade en husvagn min syster och han Svåger Birger.  en svensktillverkad plastgjuten historia från tiden före högertrafiken. Jag var inte sämre untan jag handlade också husvagn modell äldre. Detta underlättade givetvis våra expeditioner.  Med dessa skulle vi ett antal år framöver göra resor in norden för att söka vikingrna. Vi besökte museer, monument, rekonstruktioner, runstenar. Ja vi formligen sög in all vi kunde om dessa vikingatida monument.

bilder  resor
Parallellt inköptes all litteratur jag bara kunde få fatt på om denna tidsperiod men givetvis främst om vikingaskepp. Under en av dessa resor på en campingplats i Danmark under inflyttande av ljuv fluidum konstaterade vi att vi var äkta viking Explorers. och så blev det. Men vi justerade oss något till Scandinavinen Viking Explorer group för att minska risken att bli förväxlade med en väl etablerad dryck Viking Explorer vodka med ett vikingaskepp på etiketten. . Genom vår förträfflighet kunde vi så lägga grundet till en organisation som än i dag existerar med mig som ordförande och Birger som ständig sekreterare.  Förenings Scandinavian Viking Explorer group ”SVEG” var bildad. Åren gick och vi blev allt klokare – framförallt jag .  Läste allt om skeppsbygg, klink och kravell, om vikingaskepp, holkar och koggar, om den femdelta båten.  Genom folkuniversitetet kunde vi så få medel till studie resor och cirkel genom sedermera bland annat Rektorn på Folkuniversitetet Ingmar Holm.

1984

1984  vikingaspelen i hög  KÄVLINGE KOMMUN
start ide 1984 blev av 1985

1986-12-05 Vikingaspelen i Hög tar sin början

1986 föreningen SVEG bildas
SVEG Scandinavian Viking Explorer Group  byggde upp under 1980-talet, och vars arbetet utvecklades till att bli ett kulturellt pilotprojekt och en spjutspets inom den
sydsvenska marinarkeologin. Ordförande i föreningen var Björn M Jakobsen.

1986  Dokumentärfilmer om Falsterbobåten, Roskildeskeppen  mm
Björn & birger Året drar de plötslig loss. Förutom att vi börjat planer på att vi  skulle göra dokumentärfilmer i bästa David Attenburger stil med självaste Birger som David så var det många aktiviteter på gång.

1986 Hög I Hög hade under ledning av Arkeologen Andres Ödman på börjat experiment i arkeologi. Studenter medverkade i att bygga ett långhus där som sedan följdes av ett par grophus.
bilder bygget

1986 Björn & Birger dokumenterar   experimentell Arkeologi
 Givetvis var vi aktiva där och dokumenterade dessa byggen. Det man också  gjorde var att en annan grupp satt up ett teaterstycke med vikingakulisser vid ån ”Fjaller …”

Detta blev ett Scandvisionsuppdrag där vi med flerkameror gjorde en videoproduktion av hela föreställningen.

1986-12-10 vikingaspelen i hög

  1987 25 års efter fynden av skeppen - vikingajubleum i Danmark Roskilde

Tjock dimma gav spöklika effekter när vikingaseglatsen påbörjades. Danmark var något av ett föregångsland inom det här fältet, särskilt när det gällde skeppsbyggnad. Denna sommar yppade sig ett utmärkt tillfälle för oss att få delta i ett 25-årigt jubileum i Roskilde. 1962 var året då de fem vikingaskeppen, som nu exponeras i Vikingaskeppshallen, grävdes fram ur Roskildefjorden vid Skuldelev ca 20 km norr om staden. Där hade de utgjort en del av en spärranläggning som hindrade fientliga skepp att passera genom "Pepperrännan" och nå Roskilde.
Fynden representerar fem olika typer av vikingaskepp och har haft en avgörande betydelse för den marinarkeologiska forskningen. Själva utgrävningen, under ledning av Ole Crumlien-Pedersen, hade varit en speciell form av marinarkeologi ovan ytan, där fyndområdet i fjorden kringbyggdes och tömdes på vatten och arbetet utfördes på en konstgjord ö.

1987 I samband med 25-årsjubileumet av utgrävningarna av de fem vikingaskeppen vid Skuldelev i Roskildefjorden, hade man så  samlat ett stort antal vikingaskeppsrepliker. dessa skulle segla genom Roskildefjorden till vikingamarknaden i Roskilde. Vi var där; filmade, seglade, rodde och levde vikingaliv.
Vi begav oss iväg med jeep, husvagn och filmutrustning till norra delen av Roskildefjorden. Där hade de flesta av Danmarks dåvarande vikingatida skeppsrepliker samlats för att sedan bege sig i gemensam eskader mot Roskilde, på samma sätt som kung Niels, enligt Roskildekrönikan, hade gjort år 1133. Det var året innan han skulle göra sitt misslyckade försök att besegra Erik Emune i slaget vid Foteviken.
De fanns ingen bro då så det blev färjan till Dragör. Ett stopp där inhandlades mat, öl och givetvis en flaska jubileum.   Vi beger oss till inloppet av Roskildfjorden , Lynäs där delar av ett vikingaskepp hade hittats. Här skulle man samla De danska vikingaskeppen för att segla mot Roskilde.
Runt om i Danmark hade skeppslag bildats och byggt skepp efter förlagor från vikingatida fynd. I sanning en imponerande syn och ett imponerande arbete. Två av skeppen, "Roar Ege" och "Skinnfaxe", har vrak nummer tre i Vikingaskeppshallen som förlaga. I eskadern ingick faktiskt också ett skepp från Sverige, Arnjot från Jämtland.
Här vid Roskildefjordens  sjökant på vad som Då va det en gröning som nyttjades som natur campingplats med en överfull bajamaj vid strandkanten och en brygga. I dag platsen för Byaasgaard Camping  - en av Danmarks äldsta campingplatser. Här mötte vi upp. Ett antal vikingaskepp låg redan på reden och vid bryggan. Mitt bland dessa låg de svenska lilla vikingaskeppet Arnljot. Med gravfyndet ”valsgärde 14” som förebild. Hon var helt nybyggt hade mast och segel samt åror.   Men kunde man segla?   Det vi däremot fick skåda var ett hurtigt roddarlag som sedermera skulle ro runt de seglande vikingaskeppen på väg mot Roskilde.  Vi hade så gott som stillike alla dagarna. Sjösäkra var alla i blå  flyttvästar med Domus reklam på ryggen.  På denna båt fanns också en märklig herre och akademiker med namn Jan Mellring som under åren kom att spela en av rollerna i skeppsbygge med mera på Foteviken.
Nere vid stranden bredde lägerplatsen ut sig och mot kvällningen samlades alla besättningarna för en gemensam genomgång inför morgondagens seglats. Det var en sådan där riktigt sagolik sommarkväll, solen höll på att gå ner och i vattenbrynet och ute på fjorden låg vikingaskeppen.
Skymningen råder och efter att insupet atmosfären med hundratals vikingaskepps entusiaster. Dvs Danskar som bygger och seglar  vikingaskepp men inte klär sig i vikingakläder  drar vi oss in i vår husvagn.  Snacket går och planer lägges. För sitt inre visualiserade Björn morgondagens soluppgång med vackra motljusbilder och en tidig uppstigning. De två övriga expeditionsdeltagarna var betydligt svalare inställda till att filma tidiga morgnar och sökte stöd i en hastigt påkommen teori: vikingarna anföll aldrig på morgonen.
Ja vill ha soluppgångsbilder av vikingaskeppen på fjorden så vi ställer klockan på 5.
Därefter häller vi upp varsin jubileum och säger skål och släcker ljuset.  Tid morgonstund men kamraterna har tunga ögonlock och själv får jag hasa ut all utrustning och ta mina soluppgångsbilder 
Kort och gott, i den tidiga morgontimmen vandrade en ensam filmare längs stranden och tog vackra motljusbilder. Kvällen hade lovat mer än vad morgondagen kunde hålla. Gråkallt och regnigt sommarväder med felaktiga vindar var vad som bjöds. Det var ett sådant där väder som tränger sig innanför skinnet. Det var med andra ord ganska frusna och huttrande efterföljare till vikingarna som färdades ner längs Roskildefjorden. Lite senare om en fortfarande morgon är vi alla klädda och klar. Det Blir Birger som skall med ut på Skinfaxe en 9/10 del rekonstruktion av Skulderled 3 skeppet. Men var blir vinden av – alla skepp sätter segel men samtidigt årorna i vattnet. De är med årorna man nu tar sig mot Roskilde.
Vi övriga följer händelsen från land och kör upp och ner för Roskildefjorden. 

 Själv minns Birger också allt starkare hungerskänslor ju närmare Roskilde vi kom. Han  hade å det grövsta försummat provianteringen.  . Skeppen gör upp håll halvägs vid Fredriksund där bjuds det på enkel mad till Birgers glädje och vi möter upp och får lite närbilder av båtar och folk.
För att inte spränga alla tidsramar fick bogsering tillgripas. Dragen med lina av museet fikekutter hänger så vikingaskeppen som ett pärlband och färdas nu utan segel och åror. Snålskjuts mao.  .

I Roskilde vi vikingeskipshallen 

Fram mot efter middagen drar vi filmare iväg  mot Roskilde och museet för att invänta ankomsten. Vi ser dock inget ting då dimman ligger tät över vattnet. Plötsligen blir det liv. Vårdkasen i Roskilde är tänd. Fienderna ankommer.  Dimman hade brett ut sig över Roskildefjorden och gav en dramatisk inramning åt angöringen. Det var som om de vikingatida skeppen trotsade seklen och kom fram ur själva tidens dimma. Med start i Lynäs har kasarna tänds en efter en och förberett Roskildeborna om att vikingaskeppen är i antågande.  Löpelden tog minde än en timme att nå Roskilde och seglingen historiskt hade tagit en dag. Så man hade god tid på att förbereda sig för motattack och försvar. I den färdiga filmen ”vikingaskepp i Roskildefjorden”  kommer jag alltid att minnas inledning i filmen när dessa spökskepp dyker upp ur dimman  och Birgers text Börjar med ”Ut ut tiden dimma kommer skeppen …….”
Så om aftonen blir det gille vid strandkanten, i skymningen ligger vikingaskeppen som mörka siluetter ute på fjorden, De bjuds på grillakött med tiltugg, en bajer  och så slår vi oss ner krig en av eldarna och bara njuter. På kvällarna satt vi runt lägerelden och riktigt njöt av en gemytlig och dejlig samvaro. Det var inspirerande att höra om de danska besättningarnas erfarenheter av vikingasegling och rodd. Det var så inspirerande att vi började smida planer för framtiden. Vi skulle också bygga vikingaskepp och ge oss ut på seglatser.
Nästa dag begåvades med perfekta vindar och även  Jag och Jackie fick gå fick ombord på Skinnfaxe en känsla av vad vikingaskeppen kan förmå när det gäller segling. Här fick jag nyttja dagen med kameran  Jag sökte och hittade alla möjliga och omöjliga perspektiv och kameravinklar, både innanför och utanför relingen. Det enda som jag avstod ifrån var en filmsekvens uppifrån masten.
Det var en fin vy att se Vikingaskeppshallen nere vid stranden med utsikt mot fjorden där alla skeppen låg. 
Ur vimlet dyker så PU Hörberg upp och slår sig ner. Han är där och demonstrerar smide, slår järn och gör eldstål. Ett sådan förärar han mig senare i samband med min 50 års dag som ännu ligger långt i framtiden. Vi pratar Höj vikingabyn, vi pratar Experimentell arkeologi och vi pratar vikingaskepp givetvis.  Jag säger givetvis att en kopia av foteviksskeppet borde vi göra så vi också kan segla vikingaskepp. 

De är då PU uttrycker att de e svårt – ja mycket svårt så de kan jag nog glömma att vi kan göra.  Ja 1997 så sjösatte vi Erik Emune en kopia av Foteviken 1 skeppet. 

1987 Vikingamarknaden i Roskilde 
Vi vandrade runt i marknadsvimlet dragandes på videokamera och tillhörande batterivagn. Hela tiden försökte vi se till att våra sladdar inte trasslade in sig i vare sig oss själva eller i marknadsbesökarna.  På gräsfälten vid stranden hade marknadstälten rests och här kunde vi möta hantverkare och både få se hur dessa arbetade och få köpa deras varor. I smedjan hördes blåsbälgens andning och smedens hammarslag då det klassiskt formade tändstålet tillverkades.  Det var Anders Ödman  & PU Hörberg från vikingabyn i Hög som här höl igång Många intresserade kunder testade kombinationen eldstål, flinta och fnöske. Nu fick jag också uppleva min först vikingamarknad.  , Se hur fantastisk duktiga dessa människor var, rekonstruerade tält, hantverk av alla de slag – allt byggt på vetenskap och experimentell arkeologi. Så givetvis var vi sålda redan då. Min första vikingaväska inköps tillika min tovad mössa. 
Efter några intensiva marknadsdagar vände vi jeep och husvagn hemåt. Bakom oss hade vi några väldigt intressanta dagar. Vi hade fått vara med om att se vilka möjligheter som öppnar sig för den som vill pröva på att levandegöra och experimentera med forntida tekniker och föra in historien i nuet. 
Efter åtskilliga timmar vid klippbord och skrivbord kunde vi presentera resultatet en 25 minuter långa filmen "Vikingaskepp i Roskildefjorden". som visade på såvälsvensk som dansk tv.

  1987 Bakåtblickar svegs bildande
Det är december månad 1987 och tillbakablickandets tid med funderingar och reflexioner över året som snart går mot sitt slut. Då var SVEG en nybildad förening med tre medlemmar: Jag, Birger och Jackie, med familjer. Vår verksamhet var inriktad på att utforska vikingatidens historia och levnadsvillkor. Det blev många utflykter till historiskt intressanta platser, museer, bibliotek, fornminnen och arkeologiska utgrävningar.

Bild hög alla
En av våra målsättningar var att göra dokumentärfilmer. Det här var en tid då intresset för experimentell arkeologi var i tillväxt. På olika håll började forntida miljöer byggas upp och gamla hantverksmetoder återupplivas. Utifrån det arkeologiska fyndmaterialet gjordes försök med rekonstruktioner av olika slag. Det var ett område som var väldigt intressant för oss att följa och tacksamt att dokumentera.

1987 april maj  Experimentell bygga två grophus  efter fynd i löddeköpinge medverkande Studenter från bland annat LUHM

1987-01-01  FRAMTIDEN HÖG

1987-03- 24   Arkeologisk expreminent by i hög

Mark nyttjande avtal mellan markägare Lars Andersson & Anders Ödman LUHM om experimentell arkeologisk verksamhet  i Hög.

1987 våren  kurs i  vikingatid

 1987 björn Jakobsen Scandvision  gör fjaller  vikingaspelen på Hög på video

​

 1987-04-4 sydsvenska artikel

1987-04-01 påbörjar samma grupp byggande av långhus efter förebild i Lund under AÖs ledning.

1987 Björn dokumentera  Anders Ödmans husbyggen i hög 

1988  sommaren kurs i båtbyggeri.

1988-05-26 stadgar intresseföreningen HÖG

1988-06-09  SOMMARPROGRAM HÖG INTRESSEFÖRENINGEN

1988 bor i långhuset 

 

  1988 järnframställning och övernattning långhuset

1988 PU föredrag om foteviken på Falsterbo museum 

1988 föreningen SVEG aggerarar i Högs  vikingaprojekt

1988 björn filmar sten Jonsson  som forntidsboende för  tv produktion i HÖG 

bilder SVV 

 

1988 -10-06 möte stiftelsen museion   iHÖG

Ekonomis redovisning av intäkter.
kursverksamheten med Anders Ödman skinnberedning.
vikingamästerskap  i stångstötning.
Intresseförening bildas.
Anställa föreståndare.

Ulf Alfredson & Leif Andersson avser ämna styrelsen för att bereda plats för Kävlinge kommuns representanter.

1988 08-17 Planer på Osteologiskt museum i Hög 

1989 vikingamarknad i HÖG

1989 Experimentell arkeologi  i Hög samtidigt med marknaden 

1989  vikingamarknad i kämpinge , hos Brost

1989? Phil och gänget i foteviken 

1989-xxx  SVEGs dykflotten döps och börjar användas

1989 Kommunfullmäktige beslutade att Kävlinge kommun  inträder i stiftelsen Museion. med 4 styrelse representanter och 2 suppleanter

1989-06-29 konstitueranden möte stiftelsen Museion

1989  starten för marinarkeologin verksamheten  & SVEG  - Vid en eftersits efter årsmötet i Falsterbonäsets Museiförening med representanter för Malmö Sjöfartsmuseum framkom att det stora problemet med marinarkeologiska undersökningar kring Falsterbohalvön var avsaknaden av en flotte. Denne behövdes som en bas vid framtida undersökningar. Vi lovade att undersöka möjligheterna av att få låna ett sådant flytetyg.
Alla försök att hitta en adekvat flotte för ändamålet misslyckades emellertid. Då återstod enbart att ta saken i egna händer och vid ett möte med alla de som intresserat sig för marinarkeologin runt Näset beslöt de tolv enhälligt att gemensamt bygga en flotte. Sponsorraggning påbörjades - järnbalkar, flytdunkar, trämaterial, färg m.m. samlades upp på bakgården vid ScandVisions TV-studio i Malmö hamn (Björn Jakobsens arbetsplats). Flottbygget påbörjades.

1989  föreningen SVEG  - Skeingeborg & helge å med anders ödman och dykarna 

Innan sommaren gått över i höst rullade en expedition norrut mot Helge å och Skegrieborg. Ännu en gång skulle vi få pröva vår nya båts förträfflighet. Forskaren Anders Ödman hade bjudit in oss och en grupp sportdykare, vilka hade varit med vid Foteviksundersökningarna. Det blev ett glatt och trevligt återseende och vi sökte efter både brofundamenten i ån och efter pålspärrningarna runt borgen.

   

 1989-06-01  Verksamhet 

1989 sommaren vikingamarknad första ???

 

1989-03-30 möte

1989-04-22 Styrelse intresseföreningen 

1989-10-16 möte stiftelsen Museion
Björn på möte och visar filmerna från hög vikingaby.

1989-06-12  upplåtande av mark för vikingaby och återskapande av tätortsnära natur

 

1989-06-15 inträda i stiftelsen Museion

1989  SVEGs ide - bygga marinarkeolgisk museum i foteviken 
 

1989-06-20  Museion skrivelse länsstyrelsen till Ark institutionen & historiska museet i Lund.
dold fast fornlämning på Hög 29:2 kävlingen kommun 
Carin Bunte Anders Wihlborg

Styrelsemöte 1989-07-19  Stiftelsen Museion i hög
pratad om verksamhet och säsongen 1989 med Eva Anderson som verksamhetsledare . Olle Anderson jobba i miljöerna.

1989-09-18 sammanträde Stiftelsen Museion
Ulla Sjösted framlade erbjudandet från Jane Sewall att i  framtiden Stiftelsen skulle bli huvudman i Vikingaspelen.
1 förslag inredning klar långbänkar och bord i långhusets(vilket)  av olle anderson,
2  börja bygga den nya gården
3 liten basutställning textil . Eva Andersson.
4 kontor till Eva andersson samt kurser, skola marknadsföring

1989-10-16  Sammanträde Stiftelsen Museion
Styrelsen samt bland övriga deltagare Björn M Jakobsen §4 där han berättade om SVEG projektet
Intendettjänten annonseras ej ut
Bernard Larsson lämna styrelsen
Carin Bunte informerade om att Riksdagens kulturutskoll besöker hög 9 nov

  1989-12-10  vikingaspelen  björn visar video för Museion